Samuel Adler
Från "Runda challot"
En gång fanns det en flicka som var trött på den traditionsenliga maten och letade efter nya symboliska rätter. Hon funderade på om man kunde äta köttbullar, chokladbollar eller möjligtvis badbollar på rosh hashana.
Hennes morbror Henryk såg ut som om han hade svalt just en badboll. Flickan var också övertygad om att så var fallet fram till dess att hennes mamma förklarade att det berodde på hans lever. På den tiden var lever något som hon förknippade med sin mormor, något som låg på bordet, i en skål med plastfolie över sig och som hon aldrig vågade smaka.
Hon förstod att det inte var samma lever som Henryk hade problem med. Han åt alltid sin mammas mat med stor aptit och brukade särskilt berömma henne för just levern. När de stora helgerna kom brukade de samlas hemma hos mormor för att äta. Inför rosh hashana hade mormor bakat runda challot som de doppade i honung trots att de redan var söta. ”Nå, Henrietta”, sa Henryk mellan tuggorna. ”Vet du varför vi äter runda bröd på rosh hashana?” Han frågade henne samma sak varje år.